En flyktings berättelse

SINISA KEDZA·DEN 17 NOVEMBER 2015

 

Sini-s berättelse | En flyktings berättelse

Det var november då också, när vi flydde för 22 år sedan.

På en dag förändrades hela tillvaro- bästa grannar bli värsta fiende. I tusen år bodde olika folk och olika religioner relativt harmonisk – ingen frågade i Titos Jugoslavien vem som var vem …serb, kroat, bosniak, rom, jude, ateist…

Religion och nationalitet var privat grej. Plötsligt börjar kaos – grannar beskjuter och slaktar varandra utan tydlig anledning. Media från Belgrad och Zagreb ljög mycket som i nazitid Göbels propaganda…

Väst gjorde ingenting…

Vad fan gör en pacifist med sin familj där utan att välja någon av sida – ingen sida kändes rätt av olika anledningar…

Viva Ludez – länge lever galenskap. ..

Enda väg att fly var att muta FN soldater – lämna för alltid helvete –krig är absolut värsta uppfining som människa hittade. 

Rädsla, helvete, mord, hunger ont om pengar, en son som var 3 år gammal…hela världen raserades på några dagar. 

Vad är min bil, jobb, kamrater, diskmaskin, tv, hund, garage…

Vem som väcker oss från kaos kallad krig…Soldater är berusade och aggressiva våra namn passar inte i deras bild av världen… Vem som är god och vem som är ond …Endast Gud kanske vet – säger min hustru ”troende ateist i normalt fall”.

Ingen fattade något…

Flykt i många dagar …länder som Ungern, Slovakien, Tjeckien, Polen passerades. Det var inte lätt resan.

Ingenstans var vi välkomna – ingen vill ha oss –

Plötsligt såg man lilla hamnen någonstans i slutet/arslet av Europa. 

Masa blonda snälla poliser som delar mat, choklad tom bananer som man inte har sätt på ett år….Blå gula fredliga Sweden Ystad …oy super cool – tänkte vi.

Vi fick behålla våra liv.

…En gång i tiden var Jugoslavien turistparadis. Hundratusentals turister från hela världen kom till det fina landet Jugoslavien. Adriatiska havet var verkligen paradis på gjorden- speciellt magnifika var öar VIS, Brac, Mljet, Hvar och Lastovo. 

Mest glada och bästa turister var blonda svenskar speciellt tjejer som var underbara och vackra, alltid glada – denna bild glömmer man inte så 

lätt….Välkommen till paradiset tänkte vi…

Men första dag i paradis var traumatisk övernattning med tusen människor i stor idrottsanläggning. Andra dagen ska man promenera – ingen levande människa någonstans kall november 1993 … ingen hälsar ingen pratar med dig kändes konstigt detta underbara land… som undantagstillstånd. Man hade känsla av utbrott av pest och kolera ..vi var främmande på tomma Ystads gator..

Öl klass I … tråkigt …det kändes dyrt som i helvete i det nya landet….

Jag bli tvungen att sluta med vanligaste ”sporter” i Bosnien/Jugoslavien – alkohol och cigaretter… 

Då och då köper man smuggelsprit från polska “turister”….Efter 1 år på olika flyktingläger kom det slutligen fantastiska besked PUT /permanent uppehållstillstånd…man kunde stanna i Sverige.

Det var fullständig extas – vi nysvenskar firade i 5 – 6 dagar första gången på länge med mycket sprit/hb och cigaretter – hejdå kriget))

Så tack Sverige!

Tack till er som byggde detta vackra fina land som jag älskar så mycket. 

Jag gör mitt bästa för att göra det ännu bättre ❤ 

peace&love 

flykting/kamrat Sini K.